Vet inte vad jag ska kalla detta inlägg.

Jag har börjat fundera på många saker faktiskt. Det är något som jag verkligen har grumlat över är vad fan jag håller på med? Jag bitchar om allt som jag inte gör eller det jag saknar fast jag inte vet om jag verkligen vill ha det. Jag säger att det är något fel på mig och att jag inte kan göra vissa saker men det är bara bullshit. Jag kan göra vad fan jag vill och att jag är så jävla bra som jag är.

Jag har lyckats med att göra de saker som jag har klagat över många gånger. Jag måste inse att jag har det jävligt bra. Nu kommer det problem jag jämt tar upp här. Jag vill typ inte något mer än det som redan är. Ibland så strävar jag efter det och så funkar det inte men jag tror faktiskt det är jag som förstör det lite undermedvetet. Jag ser och hör alla andra som göra jätteroliga saker och vill det med men jag orkar typ inte. Alla snackar om den man gillar och att man vill ha någon. Jag har snackat om samma saker men jag börjar inse att jag har det bra som det är. Jag vill inte ändra på något.

Jag har haft stunder där jag har varit nere och hoppats på att någon skull kunna göra det bättre. Jag har haft stunder då jag trodde att jag hade hittat någon som ville vara med mig. Jag har även haft stunder då jag trott att jag har varit kär men det var så längesen. Jag har börjat insett att jag verkligen inte bryr mig längre och jag vet att jag har sagt det förut men jag har verkligen insett på några veckor att jag inte ens försöker, jag ser inte på tjejer på det sättet längre och att jag gör det jag brukar gör och att jag har det bra när jag gör det.

Jag kanske kommer att överge hela den här "allt är bra som det är"-fasen men just nu känner jag mig lycklig över att känna så här och jag hoppas det fortsätter ett tag till i alla fall.

The one... or the no one

Jag har börjat fundera på mina "relationer". Jag sätter dem inom citattecken för att man inte riktigt säga att de var relationer. Jag vet inte vad man ska kalla dem men ändå.

Man brukar säga att det finns en sann kärlek här i livet. Med denna kärlek menar jag för en person. Jag har många sanna kärlekar här i livet som inte bara är mot en person utan för musik, min musik, mina kompisar och mot allt som gör mig lycklig. Men för just den här sanna kärleken undrar jag över. Jag säger inte att det är så men tänk om det är så? Tänk om man inte ser det och gör misstag och sedan förlorar man den? Hur gör man misstag mot en person som gillar en och som man gillar tillbaka? Jag vet inte hur men jag har gjort det. Mina, så kallade, relationer fungerar inte på grund av mig. Jag vet inte vad det är jag gör. Om det är något jag säger, något jag gör eller om det är vad jag inte säger och/eller gör.

Jag har en gång trott på denna sanna kärlek men livet har gjort mig väldigt skeptisk. Jag har inte ofta något att lägga fram på bordet eller något roligt att tala om. Jag är inte ledsen över det här utan jag har kommit underfund med detta. Jag älskar den personen jag är och vill inte göra något för att ändra den jag jag är idag. Men jag undrar om relationer kanske inte är för alla. Behöver alla någon att älska och bli älskad av för att vara glad här i livet?

Jag har jämt trott att det har varit något fel med mig men nu inser jag att jag bara är en sån person som inte fungerar bra i relationer och bör och kommer nog inte ha många relationer i mitt liv. Jag är nöjd med det. Nu vet jag i alla fall vad som kommer att hända i framtiden så vet jag vem jag är.

Jag älskar allt och alla och jag tror inte det någonsin kommer att ändras.

Det som gör mig ledsen...

...är att alla tror att alla mina inlägg på denna blogg är ett rop på hjälp. Ni måste förstå att på denna blogg ventilerar jag bara allt jag kanske tänker på men inte får eller kan säga, vad jag tänker på om hur jag är och vad jag tror jag borde göra för att förbättra mig.

Jag tycker inte om att tala om dessa saker och jag vill inte visa mig svag och tala om sånt här öppet. Ingen ska behöva oroa sig för något jag skriver på denna blogg.

Det ända jag hoppas är att ni kan lära känna mig lite bättre utan att jag direkt pratar med er om de sakerna jag skriver.

De ser sorgligt ut men det är bara mina tankar. Vad heter bloggen? Jo, "Fredriks tankar och liv". Det är inte mycket mer än det

Man längtar...

Sommaren!!!! Den är på väg känns det som nu. Jag tror inte att det kommer bli en jättebra sommar men jag längtar efter den. Man ser i fram emot flera saker. Ingen skola, Metallica och alla vackra tjejer :P Jag säger inte att jag kommer att ragga i sommar men att alla tjejer ser så snygga ut är en underbar del av sommaren.

Något som jag just nu har upptäckt, kanske inte upptäckt men kommit på, som jag tror är en sanning för mig. Jag måste träffa en tjej som går efter mig. Jag är inte bra på att gå efter tjejer och även när det går bra så blir lyckan inte långvarig. Jag tror att jag måste vänta och inte vara för tillgänglig. Tror att det är min bästa chans i sommar faktiskt.

För att gå vidare från tjejerna så kommer jag skriva en sak som jag verkligen längtar i fram emot: ATT SPELA LIVE MED BANDET!!!! Vi ska spela in en EP och börja lira live i sommar. Salience (tror att det stavas så, vi bytte namn för ett tag sen så) kommer att äga sommaren och allt som följer med den.

Det är några månader kvar och jag kommer att längta så mycket.

Den som väntar på något gott väntar ALDRIG för länge :P

När man tänker på allt...

Jag fick en tanke idag när jag inte hade något att göra. Allt som man har gjort, bra eller dåligt, har gett avtryck på en. Det har hänt mig många saker som jag önskar jag kunde ha gjort något åt eller gjort något annat för att det skulle bli bättre.

Något som jag har gjort på grund av det som har hänt kan ha fått mig att göra saker som jag, när jag tänker tillbaka, får mig att förstå att jag har varit dum i huvudet. Jag har varit ett jävla arsle. Jag tänker tillbaka på de människor jag har sagt saker till som inte var nödvändiga att säga och som jag tror har sårat dem.

Jag har mycket jag ångrar men jag skulle inte göra något annorlunda än vad jag har gjort för att jag gillar den jag är idag men jag önskar och hoppas ibland att jag skulle kunna gå tillbaka i tiden och bara hålla käften vid vissa tillfällen.

Jag önskar att de som läser detta och uppfattar att jag kanske har sagt något som har sårat dem förstår att jag var helt jävla dum. Jag vill minst av allt såra någon med något jag har sagt och jag önskar att dessa personer tar denna text som min personliga ursäkt.

Jag är väldigt ledsen.

Min favoritlåt just nu

Mumford & Sons - Sigh no more

Det bästa med låten är texten som följer:

Serve God love me and mend
This is not the end
Lived unbruised we are friends
And I'm sorry
I'm sorry

Sigh no more, no more
One foot in sea, one on shore
My heart was never pure
And you know me
You know me

And man is a giddy thing
Oh man is a giddy thing
Oh man is a giddy thing
Oh man is a giddy thing

Love it will not betray you, dismay or enslave you,
It will set you free
Be more like the man you were made to be.
There is a design,
An alignment to cry,
Of my heart to see,
The beauty of love as it was made to be (x3)


Jag älskar den sista text stycket.

Jag har inga tjejkompisar

Jag har upptäckt en sak den senaste tiden. Jag har inga tjejkompisar. Man kan argumentera om att jag faktiskt har det men låt mig förklara. Jag känner väldigt många tjejer, och jag brukar träffa dom också men jag har ingen som jag skulle beskriva som kompis direkt.

Min vän Sebbe, han har många tjejkompisar. Många som han inte pratar med längre men några som han umgås med och kan ringa och prata med. Det är just det jag inte har. Jag har ingen tjejkompis som jag bara kan ringa och snacka med. Eller i alla fall känns det som att jag inte har det.

Jag har många klasskompisar som är tjejer och vi brukar umgås i vår grupp men det finns ingen som jag skulle känna mig bekväm att ringa eller bara sticka ut och ta en öl med. Jag vet vad det beror på men jag kan inte komma ifrån det. Det är något som hindrar mig även om det är en väldigt skön tjej som jag jättegärna skulle vilja ha som kompis. Jag kan inte göra det.

Min fråga är: vad fan ska jag göra? Jag känner och tycker själv att jag behöver terapi för det här men jag kan inte betala för det i dagsläget. Jag kan berätta problemet för alla men jag kan inte komma över problemet. Livet är inte alltid så enkelt som man hoppas att det ska vara...

Hur kan man bästa vän med en tjej?

Jag har ju sagt att jag vill ha flera tjejkompisar och jag har upptäckt att jag verkligen vill ha en bästa kompis som är tjej. Men då kommer min fråga: Hur fan är man det?

Jag har flera bästa kompisar som är killar och det vi gör är att vi spelar spel, kollar på tv och chillar. Jag vet inte om man kan göra dessa saker med en tjej. Visst kan man göra det men kommer hon tycka att det är kul.

När jag och mina kompisar gör det här har vi skitkul och vi kan snacka om att göra det och hur det har varit men jag vet inte vad man kan göra med en tjej som inte gör mig nervös. Jag är väldigt nervös inför tjejer även om det inte verkar som det. Jag vet inte vad jag ska säga, göra eller hur jag ska vara. Jag brukar bara dra skämt och hoppas på det bästa men jag vet inte om nån tjej skulle uppfatta mig om jag var mig själv eller berättade det som jag verkligen känner.

Jag vill bara kunna hänga med en tjej och snacka och ha trevligt men oftast brukar man dricka öl för att det ska hända. Jag vet inte om jag bara kan hänga med en skön tjej och bara ha det trevligt för jag anser mig själv inte som det bästa sällskapet man kan ha så jag har svåra problem med att skaffa tjejkompisar som jag vill hänga med.

..och året som kommer att vara

Jag har börjat tänka på mitt liv som det har varit. Jag kan inte riktigt säga att jag gillar det jag tänker tillbaka på. Jag har inte varit social, jag har haft stora problem med att kunna prata med människor och jag har inte haft många kompisar. Jag har varit väldig skygg och tyst av mig och det kan jag säga att jag fortfarande är. Jag är inte så som jag var men jag är inte heller riktigt annorlunda. Detta leder mig in på vad jag vill uppnå detta år.

Jag vill kunna gå fram till vem som helst och inleda en konversation. Jag skulle vilja fråga människor saker. Jag skulle vilja vara mer utåtriktad. Jag skulle vilja ha mer människor som vänner. Jag skulle vilja ha mer kvinnliga vänner. Jag skulle vilja göra många saker men dessa anser jag vara de viktigaste som jag borde göra.

I slutsats så ska jag arbeta på mig själv i år och jag hoppas att jag kan bli en bättre person än vad jag redan är. Jag kommer att försöka allt jag kan och tror att jag lyckas.

Året som har varit...

Nytt år nu och man fyller snart år. Det mycket som händer på ett år och jag tänkte köra en top five som i High Fidelity.

Top 5 Nummer 5:
Jag hade sex förra året. Inte det bästa sexet och jag har fått mycket skit för det av min vänner men jag tycker det var bra.

Top 5 Nummer 4:
Jag sa till en tjej jag var kär i att jag inte ville hänga med henne längre. Det var en bra sak för mig för jag kunde inte vara vän med henne för att jag har fortfarande känslorna kvar.

Top 5 Nummer 3:
Jag har kört bil på Sveriges rallybana. Det var när jag och mina vänner skulle åka till Arvika-festivalen och vi tog en genväg som inte ledde nånstans. Men senare upptäckte jag att det vara Sveriges rallybana och det var jävligt coolt.

Top 5 Nummer 2:
Jag åkte ner till Dörarp och såg Cliff Burtons minnessten. Det var en av sakerna jag ville göra innan jag dog och det var så jävla grymt.

Top 5 Nummer 1:
Jag fick en egen lägenhet. Jag trivs och har det jättebra. Jag är helt enkelt bäst nu och är mer vuxen än jag någonsin har varit och det tycker jag är skitbra.

Nästa inlägg blir om förhoppningar för det året som kommer.