Jag har upptäckt en sak den senaste tiden. Jag har inga tjejkompisar. Man kan argumentera om att jag faktiskt har det men låt mig förklara. Jag känner väldigt många tjejer, och jag brukar träffa dom också men jag har ingen som jag skulle beskriva som kompis direkt.
Min vän Sebbe, han har många tjejkompisar. Många som han inte pratar med längre men några som han umgås med och kan ringa och prata med. Det är just det jag inte har. Jag har ingen tjejkompis som jag bara kan ringa och snacka med. Eller i alla fall känns det som att jag inte har det.
Jag har många klasskompisar som är tjejer och vi brukar umgås i vår grupp men det finns ingen som jag skulle känna mig bekväm att ringa eller bara sticka ut och ta en öl med. Jag vet vad det beror på men jag kan inte komma ifrån det. Det är något som hindrar mig även om det är en väldigt skön tjej som jag jättegärna skulle vilja ha som kompis. Jag kan inte göra det.
Min fråga är: vad fan ska jag göra? Jag känner och tycker själv att jag behöver terapi för det här men jag kan inte betala för det i dagsläget. Jag kan berätta problemet för alla men jag kan inte komma över problemet. Livet är inte alltid så enkelt som man hoppas att det ska vara...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
På samma sätt som det är enkelt, är det svårt.
SvaraRaderaDu skriver att du vet vad det beror på, men.. vad är det som gör att det är så?
Vi kan snacka om det här över en öl nån dag, om du vill.